I 12-årsåldern började det eviga tjatet om en hund. Jag hade bestämt mig för att
det var en sheltie jag skulle ha och när mina föräldrar slutligen gav med sig
var lyckan total. Sheltien Tess flyttade in hos oss sommaren 2003 och med henne
fick jag upp ögonen för mer tävlingsinriktad träning inom främst agility och
lydnad. Vi kämpade på flitigt och mitt träningsintresse växte sig allt större.
Jag insåg efter några år att jag ville ha en hund som orkade träna mer och som
var mer anpassad till bruksgrenarna. Det var då funderingarna på att skaffa en bruksras började smyga fram, men jag tvekade ganska länge. Nu i efterhand
förstår jag inte varför jag tvekade. Att skaffa kelpie är bland de bästa
besluten jag gjort i hela mitt liv!