Min lilla prinsessa, polis och guldklimp. Tess har en stor plats i mitt hjärta - hon är min första egna hund och även min första tävlingshund. Tess har lärt mig allt jag kan och jag har lärt henne allt hon kan. Jag har kanske inte varit hennes allra bästa lärare i alla lägen, men hon har otvivelaktigt varit min. Numera läser vi varandras tankar!
Efter något års tjat fick jag på min 13-årsdag veta att jag skulle få en
egen hund, en sheltie som jag så länge drömt om. Jag ville ha en hund som
jag kunde träna och tävla agility tillsammans med, och jag var helt såld på
de små fartiga vallhundarna med fluffig päls och oemotståndliga ögon. Trots
min ringa ålder var jag noga med valet av uppfödare och till slut föll valet
på Tiaras kennel som ligger nedanför Stockholm. I mitten på mars föddes tre
underbara valpar - däribland en 90 grams trefärgad tik som skulle bli min
Tess.
På pappret är
hon en sheltie men frågar du henne får du nog ett helt annat svar. Tess är
inte särskilt rastypisk till sättet, hon har en stor portion jaktlust och är
inte alls lika foglig som andra shelties. Å andra sidan har jag aldrig
anklagat henne för att ha läst rasstandarden...
När jag köpte Tess var det
tänkt att hon skulle bli min nya stjärna inom agility. Men ödet ville
annorlunda. Som liten skadade Tess ryggen och agilitykarriären blev lidande.
Jag vet inte om agility skulle förvärra hennes ryggbesvär, men jag vågar
inte chansa.
Tess är därför lydnadshund på heltid numera, vilket vi båda trivs väldigt bra med. Tess älskar att träna lydnad, men det roligaste är helt klart att tävla, tycker Tess. Under 2006 erövrade Tess sin första titel - LPI, och nu hoppas vi på att lydnadskarriären fortsätter på samma sätt under 2007!
|
|
|
||||||||||||||||||
